Idag åkte Niklas. Han ska nu ligga ute och jobba vilket gör att jag kommer vara ensam måndag till torsdag. Denna veckan är det en mjukstart, bara onsdag till fredag. Jag vet inte vad som har hänt mig. Innan jag träffade Niklas tyckte jag om att vara själv, att ta vara på mig själv och bara göra saker som jag ville göra. Nu känner jag mig helt idélös, vet inte vad jag ska göra.
Detta med att vara gräsänkling innebär också att jag får göra ladugården på morgonen och på kvällen samt ta hand om huset och vedeldningen. Hade någon sagt detta till mig för 5,5 år sedan hade jag fått mig ett ordentligt asgarv. Nu är det mitt liv och visst jag trivs med det, när jag delar det med någon annan. Jag tycker det är hur mysigt som helst att gå ner till lammen och stå och titta på dom, kan titta på dom hur länge som helst.
En fördel med att Niklas inte kommer hem i veckorna är att vi får sakna varandra. Det har vi inte gjort nu på 1 månad, då jag sov i Värnamo i 2 nätter i veckan. Detta är säkert nyttigt för oss, fast jag tycker att just nu är vi i en bra fas i vårt förhållande. Jag vet bara att jag kommer att sakna honom väldigt mycket men jag ska göra mitt allra bästa för att klara detta. Det har jag ju gjort förr.
Här jobbas det
11 år sedan
2 kommentarer:
Lilla gumman! Du klarar ju detta, det vet jag:) Men om du vill kan jag komma och sova hos dig ibland när jag inte har barnen, är ju inte mycket längre till jobbet från dig än från mig. Är inte så bra på ladugårdsgöra, men jag kan laga mat eller nåt åt dig så länge:) Puss!
Tack syster! Jag vet att du alltid finns där för mig! och jag hoppas att du vet att jag alltid finns där för dig!
Puss puss
Skicka en kommentar